Det är på gott och ont. Detta att ha vidöppna ögon och se hela bilden.Att vara en prepper på tå för det som kommer och samtidigt försöka hålla huvudet kallt och tänka logiskt.Mitt ibland människor som inte alls delar min syn och mina farhågor utan tycker det är överdriven oro. Så jag jobbar ständigt med... Fortsätt läsa →

Precis när pandemin började klinga av och Rysslands proxykrig mot Ukraina tog sin början hamnade jag i vad jag skulle vilja beskriva som en "existensiell utbrändhet". Det var då mina ögon på allvar började öppnas och jag i snabb takt förstod att inget gick att lita på. Inget var som det såg ut att vara... Fortsätt läsa →

När du väl öppnat ögonen, vaknat till och landat i den nya verkligheten där inget längre går att lita på. Ja, då gäller det att du står stadigt och kan lita på dig själv. Vägen vidare kommer förstås se olika ut för varje människa, men centralt är att du måste vara ärlig mot dig själv... Fortsätt läsa →

Och med den rubriken kan man ju verkligen undra om jag på allvar menar att allt hopp är ute?Att det inte ens lönar sig att försöka?Att man lika gärna kan lägga sig platt och ge upp? Jag har reflekterat över det här en längre tid nu, och insikterna har kommit gradvis. Det var ingen omedelbar... Fortsätt läsa →

Att leva som om livet är en adventskalender är att leva ett ganska vanligt liv. Man öppnar en lucka i taget. Då och då. Ser vad som finns där - vilken bild som presenteras. I regel är det också så att lämplig lucka dyker upp i tur och ordning, och man får innehållet sig serverat... Fortsätt läsa →

Jag vet inte hur du tillbringat de senaste tre åren, men jag tror vi är ganska många som just nu känner att världen inte längre är riktigt samma plats som förr. Den här bloggen är min ventil mot omvärlden, där jag ska dela med mig av hur jag uppfattar livet just nu. Hur jag känner... Fortsätt läsa →